Idag blev jag grundlurad på mitt dagliga nöje.
Shoppingen.
Jag lyckades efter om och men lura med min karl till Ikea (det krävs mutor och är inte direkt en vanlig företeelse).
Ikea = döden för en karl.
Tyvärr kom vi till Ikea så pass sent att dom redan visslade på Ikeas signaturmelodi i högtalarna och vi var tvungna att spurta genom hela butiken.
"Äh lika bra att gå direkt till kassorna" kvittrar Lars glatt.
"Men men men, vi har ju inte köpt något än!" Försöker jag.
I ren och skär panik (och desperation) försöker jag plocka med mig vad som helst i kundkassen, bara för att få handla något.
"Älskling titta! Dom här glödlamporna var väl fina!?"
"Vi har inte en en sån lampa! Kom dom stänger nu!"
Halvspringandes (och utkastade av personalen) lyckades jag plocka på mig två blommor (som jag egentligen inte ens ville ha, eller behövde).
Inte direkt mitt stoltaste ögonblick.
